DenNea

Livet rusar mot en från mörkret.När det gör det,finns det någon i livet som man kan lita på?Någon som vakar över en när man snubblar och faller.och i det ögonblicket ger en styrkan att ensam möta sin rädsla. Jag undrar verkligen hur de kommer bli när vi slutar, jag vet att jag ska till kanada och det, men allt annat, vilka vänner kommer finnas,alla händelser alla killar och allt de......jag tror att det blir skiit bra i Kanada, vill bara åka nu.E bara lite orolig över vad som händer innan de...och kanske där?och när jag kommer hem. för när jag kommer hem vet jag att livet säkerligen inte kommer vara desamma.

Ånger finns i alla former & storlekar.Den kan vara liten, som när vi gör en sak för ett bra skäl. Eller stor som när vi sviker en vän. Vissa av oss flyr ångerns väg genom att göra rätt val.Vissa av oss har inte tid med ånger för vi ser fram emot framtiden.
Ibland måste vi kämpa för att komma till rätta med det förflutna. Och ibland glömmer vi vår ånger genom att lova att vi ändrar oss.
Många känner säkert igen sig...åtminstonde jag

Man ska inte ångra det man gjorde, bara det man inte gjorde....och den meningen är ju så himla rätt,  mycket kan man känna igen sig i..jag som personser gärna till att andra har de bra, men bygger upp denna vägg när de kommer till riktiga känslor....och varför? för man är rädd att få ett nej? låter inte som den nea många känner va....

En man sa en gång. Lev inte i rädsla. Livet handlar om att våga ta risker.var inte rädd för det du vill ha.
Det finns aldrig rätt tillfälle att berätta hur man känner. Det är därför det kallar risker.
Jag måste ta mer risker...det är min första läxa....den andra är att ta studenten med flaggan i topp!!! För nu tjejer, nu e de nära!!! Och jag blev ALLDELES för djup.....så går de när man har feber:P

No fear!